"Boxplay? - Visst, men med förnuft"
Jag blev godkänd på LJUV1-tentan.
Det firar vi med ett lustigt faksimil.
Och den här klassikern:
/L
Det firar vi med ett lustigt faksimil.
Och den här klassikern:
/L
3,1415926536
/L
You reel me out, then you cut the string
Jag vet inte riktigt hur många, eller kanske snarare hur få, som fortfarande tittar in här med jämna mellanrum. Tänkte hur som helst att det kanske var på tiden att något hände med den här bloggen, som likt en dammig yllemössa har legat bortglömd på hatthyllan sedan mitten av juni. Men för att skippa allt det där åh - vad - länge - sedan - det - var - jag - uppdaterade - jag - lovar - att - bli - bättre - på - det - skitsnacket så får det vara nog om detta.
Jag ger inga som helst garantier för att det kommer dyka upp regelbundna bloggposter här framöver.
Man ska passa sig för att ge löften man inte kan hålla. Detta gäller särskilt i bloggsammanhang. Om jag skulle fortsätta på det här sättet, vad skulle jag då ha för trovärdighet som bloggare?
Just det.
NOLL.
Usch.
Hemska tanke.
Så med trovärdigheten någorlunda intakt sitter jag ju faktiskt här med en helt fräsch bloggpost. Bara sådär. Fuxflux. Jag hade kunnat nöja mig så.
Sätta punkt. Här och nu.
Men det hade ju inte varit särskilt kul.
Eller hur?
Så därför ger jag er även en liten godbit i form av en riktigt jävla snygg musikvideo.
Och en smålustig skämdump från Wikipedia.
Håll till godo.
Interpol - "The Heinrich Maneuver"
Sådär.
Nu ska jag sätta mig och plugga inför tenta.
Hej då.
/L
PS. Glömde nästan den här:
White trash.
DS.
Jag ger inga som helst garantier för att det kommer dyka upp regelbundna bloggposter här framöver.
Man ska passa sig för att ge löften man inte kan hålla. Detta gäller särskilt i bloggsammanhang. Om jag skulle fortsätta på det här sättet, vad skulle jag då ha för trovärdighet som bloggare?
Just det.
NOLL.
Usch.
Hemska tanke.
Så med trovärdigheten någorlunda intakt sitter jag ju faktiskt här med en helt fräsch bloggpost. Bara sådär. Fuxflux. Jag hade kunnat nöja mig så.
Sätta punkt. Här och nu.
Men det hade ju inte varit särskilt kul.
Eller hur?
Så därför ger jag er även en liten godbit i form av en riktigt jävla snygg musikvideo.
Och en smålustig skämdump från Wikipedia.
Håll till godo.
Interpol - "The Heinrich Maneuver"
Sådär.
Nu ska jag sätta mig och plugga inför tenta.
Hej då.
/L
PS. Glömde nästan den här:
White trash.
DS.
'Ah, å baronens ära'
Vettlöst inspirerad av Herr Osts rentré i bloggosfären försöker jag mig på en come back (vilken i ordningen vet jag inte). Även om den förra posten i mina ögon var helt och hållet seriös och egentligen säger mer om den dagen än vad många tror.
Så.
Vad har hänt?
Efter att ha sållat bort de mest irrellevanta händelserna kan man säga att jag har:
* Lyckats krångla mig igenom termin tre av sex på Södertörn.
* Dansat till elektronisk musik.
* Åkt Inter City-tåg in absurdum. Sex resor `a fyra timmar på en månad.
* Läst om tärningsterapi.
* Spelat tärning.
* Provat tärningsterapi (om än i ytterst små doser).
* Fixat acceleratorbiljett.
* Ätit äpple.
* Hoppat över frukost. Vissa dagar. Detta är inte bra. Jag vet.
* Druckit öl i park.
* Slängt en fatva på Tomas Andersson Wij.
* Solat.
* Följt Giro d'Italia. Etapp för etapp. Åh denne Vacchi.
* Bestämt mig för att köpa en racercykel. På riktigt.
* Busat med grannen.
* Jublat över att Family Guy är tillbaka på TV6.
* Funderat över varför tobleronefolket envisas med att förpacka sin choklad i folie. Jag menar. FOLIE. Kom igen.
* Funderat över hur ett band som Tokio Hotel kan få tonårsflickor att svimma av extas. De är ju TYSKAR för helvete. Kom igen.
Lood åt folket. Alltså. Han ÅT dem.
Ad interim.
/L
Så.
Vad har hänt?
Efter att ha sållat bort de mest irrellevanta händelserna kan man säga att jag har:
* Lyckats krångla mig igenom termin tre av sex på Södertörn.
* Dansat till elektronisk musik.
* Åkt Inter City-tåg in absurdum. Sex resor `a fyra timmar på en månad.
* Läst om tärningsterapi.
* Spelat tärning.
* Provat tärningsterapi (om än i ytterst små doser).
* Fixat acceleratorbiljett.
* Ätit äpple.
* Hoppat över frukost. Vissa dagar. Detta är inte bra. Jag vet.
* Druckit öl i park.
* Slängt en fatva på Tomas Andersson Wij.
* Solat.
* Följt Giro d'Italia. Etapp för etapp. Åh denne Vacchi.
* Bestämt mig för att köpa en racercykel. På riktigt.
* Busat med grannen.
* Jublat över att Family Guy är tillbaka på TV6.
* Funderat över varför tobleronefolket envisas med att förpacka sin choklad i folie. Jag menar. FOLIE. Kom igen.
* Funderat över hur ett band som Tokio Hotel kan få tonårsflickor att svimma av extas. De är ju TYSKAR för helvete. Kom igen.
Lood åt folket. Alltså. Han ÅT dem.
Ad interim.
/L
Abusus non tollit usum
Idag åt jag ett äpple.
/ L
"Ett fyndigt ord bevisar ingenting" - Voltaire
Jag är medveten om att det har varit dåligt med regelbundna poster här på sistone.
Jag är även medveten om att när jag väl tagit mig tid att skriva har det varit mycket fotboll i allmänhet och Liverpool i synnerhet. Detta trots att merparten av de som besöker denna blogg är mer eller mindre ointresserade av detta.
Men dagens datum, 23 maj, är speciellt.
Särskilt för Liverpoolsupportrar och folk som heter Desideria eller Desirée (grattis på namnsdagen).
Om tre timmar är det avspark i Athen.
Innan dess.
Ta en tio minuters paus.
Lägg in en snus eller två.
Luta er tillbaka.
Kolla in detta.
Njut.
The Road to Athens
/L
Jag är även medveten om att när jag väl tagit mig tid att skriva har det varit mycket fotboll i allmänhet och Liverpool i synnerhet. Detta trots att merparten av de som besöker denna blogg är mer eller mindre ointresserade av detta.
Men dagens datum, 23 maj, är speciellt.
Särskilt för Liverpoolsupportrar och folk som heter Desideria eller Desirée (grattis på namnsdagen).
Om tre timmar är det avspark i Athen.
Innan dess.
Ta en tio minuters paus.
Lägg in en snus eller två.
Luta er tillbaka.
Kolla in detta.
Njut.
The Road to Athens
/L
EUFORI
Jag finner inga ord.
Men bilder.
Som sagt; EUFORI.
/ L
Men bilder.
Som sagt; EUFORI.
/ L
Mauro Scocco badade aldrig Genesarets sjö
The Shins.
När vi ändå snackar årstider i allmänhet och vår i synnerhet tänkte jag passa på att nämna ett musikalbum som troligen kommer att bli lite av ett soundtrack under de närmaste tre månaderna.
Singeln Phantom Limb har spelats friskt på P3 ett tag nu, och förra veckan tankade jag i ren nyfikenhet hem albumet Wincing The Night Away. Jag vet att liknelsen vid Beach Boys börjar bli ordentligt sliten och dessutom en aning missvisande, men The Shins är allt det där som jag gillar med de gamla surfpoparna. Och mer där till.
Det är rak och enkel men samtidigt experimentiell och nyskapande poprock. Det är charmigt och puttrigt men samtidigt på riktigt och allvar. Det är musik klippt och skuren för barbeque och pollensnuva.
I övrigt är det fortfarande mycket Arcade Fire i dessa tider. Jämsides med nyss nämnda Phantom Limb är väl domedagspompösa Intervention lite av årets låt så här långt.
Nu: senaste Family Guy.
Puss.
/ L
Approche du ressort
Man vet att våren är på gång när man självmant hoppar av tvärbanan två stationer för tidigt för att kvällspromenera sista biten.
Och så har Frödda börjat blogga igen.
Nu väntar vi bara på att den första tranan ska landa.
Fantastisk bild. Fantastisk kapten.
/ L
Och så har Frödda börjat blogga igen.
Nu väntar vi bara på att den första tranan ska landa.
Fantastisk bild. Fantastisk kapten.
/ L
"Vi har hört ett rykte om draculabullar"
Mycket skola och snuva på sistone.
Därav de uteblivna bloggposterna.
Säger vi.
Annars har det väl inte hänt så värst mycket sedan sist.
Det gör ju sällan det de här satans månaderna. Februari och mars vill säga. Vid närmare eftertanke är nog detta den period som är allra bittrast av alla perioder på året. Som en upploppsraka där man ännu inte kan se målet. Jag gillar att se målet. Det ger motivation och styrka.
Så när snön slaskar, näsan värker och orken tryter får man söka hjälp i det som finns till hands.
Som Arcade Fires och The Locusts senaste alster, gamla Vänner-avsnitt eller ett glas Long John.
I veckan inleddes arbetet med den fruktade B-uppsatsen. Grupp Ferry (undertecknad, Emil, Kasper och Jens) ska undersöka Expressens porträtterande av Annika Östberg. Ni vet hon som The Arnold vägrar benåda. Av uppsatsens inledningsfas att döma lär detta bli hot stuff
Kasper.
Emil.
Jens (snorfull men likväl fokuserad).
I morgon får mitt kära Liverpool storfrämmat på Anfield.
Hatlaget numero uno, Manchester United, ska på näst bästa sändningstid förhoppningsvis förnedras en smula.
Kör försiktigt och håll tungan rätt i mun kära kamrater.
/ L
Därav de uteblivna bloggposterna.
Säger vi.
Annars har det väl inte hänt så värst mycket sedan sist.
Det gör ju sällan det de här satans månaderna. Februari och mars vill säga. Vid närmare eftertanke är nog detta den period som är allra bittrast av alla perioder på året. Som en upploppsraka där man ännu inte kan se målet. Jag gillar att se målet. Det ger motivation och styrka.
Så när snön slaskar, näsan värker och orken tryter får man söka hjälp i det som finns till hands.
Som Arcade Fires och The Locusts senaste alster, gamla Vänner-avsnitt eller ett glas Long John.
I veckan inleddes arbetet med den fruktade B-uppsatsen. Grupp Ferry (undertecknad, Emil, Kasper och Jens) ska undersöka Expressens porträtterande av Annika Östberg. Ni vet hon som The Arnold vägrar benåda. Av uppsatsens inledningsfas att döma lär detta bli hot stuff
Kasper.
Emil.
Jens (snorfull men likväl fokuserad).
I morgon får mitt kära Liverpool storfrämmat på Anfield.
Hatlaget numero uno, Manchester United, ska på näst bästa sändningstid förhoppningsvis förnedras en smula.
Kör försiktigt och håll tungan rätt i mun kära kamrater.
/ L
Dynamitdynamik
ÄNTLIGEN.
Detta är stort.
Jag har sett fram emot att få se Explosions In The Sky live ända sedan "The Earth Is Not A Cold Dead Place" slog ut båda framtänderna på mig för cirka fyra år sedan. Nya plattan "All Of A Sudden I Miss Everyone" är nedladdad. Den är precis så storslaget pompös som jag hade hoppats på.
Vi snackar Sigur Rós upphöjt till tio. Arrangemang som får GYBE! att rodna och springa till skogs. Ogripbara gitarrmattor och svindlande cresendon - hela paketet.
Jag hävdar bestämt att detta är det bästa jag hört inom genren på år och dar. Och då vill jag lova att jag hört mycket bra inom genren på år och dar.
Att Red Sparowes dessutom hakar på och gör maj till den stora postrockmånaden känns inte heller fel på något sätt. Efter förra årets "Every Red Heart Shines Toward The Red Sun" har jag grämt mig så förbannat över att jag inte gick och såg dem på Debaser förra våren.
Explosions In The Sky - "The Birth And The Death Of Day"
Red Sparowes - "A Message Of Avarice Rained Down And Carried Us Away To False Dreams Of Endless Riches"
Äntligen får den här bloggen leva upp till åtminstone halva sitt namn.
---
Förresten så gick förra veckan inte av för hackor.
I måndags var det Blood Brothers och moshpitaction bland indiekidsen på Debaser.
Den ende som inte var nöjd med underhållningen var en dängfull Erik, som saknade de gamla hardcoredängorna och förbannade "de nya jävla popmelodierna". Och då brände de ändå av en Cecila i 220 bpm som extranummer.
I fredags var jag, Hanna, Kasper och Madde tillbaka på samma ställe för att tokdansa till The Eagles Of Death Metal. Sångaren Jesse Hughes var tveklöst kvällens stjärna då han förutom att leverera en galet tight, svettig och svängig konsert även passade på att mingla runt i baren inför spelningen. Givetvis kammade karln hem Gearclubs traditionsenliga rock quiz av bara farten.
Vilken kille.
Vilken mustasch.
/ L
Galenskap
Som sagt; galenskap.
Jag har precis läst ut Erlend Loes fristående fortsättning på den fullständigt lysande "Doppler" (vilken jag har citerat här på bloggen vid ett annat tillfälle). "Volvo Lastvagnar" heter boken. Och även om den inte riktigt når upp till sin föregångares storhet så är den stundtals briljant.
" (...) Kanske var detta en av de sällsynta morgnar när fåglar han aldrig förr observerat slog sig ner i hans park för att bli sedda och avbildade, så som enstaka fåglar emellanåt gör - de ludren (de två sista orden är förresten inte del av von Borrings tankar, utan en kommentar som jag (som skriver detta) tillät mig att infoga för egen räkning, jag kunde inte låta bli)."
Galenskap är tydligen temat ser jag nu.
Därför väljer jag att avsluta denna timida post med ett galet bra musiktips;
Cult Of Luna - "Somewhere Along The Highway".
Vi ses i Ydre.
Där katterna jagar hundarna.
Inte tvärtom.
Som här.
/L
En vecka för sent - ett halvår för tidigt
Medan Frödda är i Katalonien och gottar sig i allt som finns att gotta sig i i Katalonien så sitter jag på en snöig nattbuss och kommer under fund med The Studios storhet.
Jag vet.
Fröddamannen skrev om dem så tidigt som den åttonde januari och var ändå långt ifrån först med att namedroppa denna störtsköna soulfunkduo från Götlaborg.
Kvällens citat:
"Då kanske man för en gångs skull kan vakna upp ensam".
- Rickard.
/ A
Jag vet.
Fröddamannen skrev om dem så tidigt som den åttonde januari och var ändå långt ifrån först med att namedroppa denna störtsköna soulfunkduo från Götlaborg.
Kvällens citat:
"Då kanske man för en gångs skull kan vakna upp ensam".
- Rickard.
/ A
"Dom dränktes helt sonika i bärnssten"
Först och främst;
fem fantastiska album som av någon anledning glömdes bort på årsbästalistan:
Muse - "Black Holes And Revelations"
Khoma - "The Second Wave"
Fibes, Oh Fibes! - "Emotional"
Clap Your Hands Say Yeah - "Clap Your Hands Say Yeah"
Tool - "10,000 Days" (Jag vet att den var med. Men den är värd att nämnas igen. Som någon skrev på dsc: "Plattor man får något ut av vid första lyssningen är inga bra plattor.").
/ A
PS. Tack för skivan Victor. Feedback kommer om ett par dagar.
The Evil Bouncer.
The Evil Bouncer.
Je voudrais vous manger aime un poulet
Almanackan visar tre och januari.
Ni vet vad som gäller.
Just det;
Summering av 2006:
Årets album:
(Helt spontant baserat på de plattor som dyker upp i huvudet nu. Det vill säga det som jag har lyssnat mest frekvent på.)
Joe Lally – “There To Here”
The Eagles Of Death Metal – ”Death By Sexy”
Midlake – “The Trials Of Van Occupanther”
Tool – “10,000 Days”
Converge – “No Heroes”
Mogwai – “Mr Beast”
Red Sparowes – “Every Red Heart Shines Towards The Red Sun”
The Roots – “Game Theory”
Isis – “In The Absence Of Truth”
Joanna Newsom – “Ys”
Pearl Jam – “Pearl Jam”
Blood Brothers – “Young Machetes”
Thom Yorke – “The Eraser”
Mastodon – “Blood Mountain”
The Mars Volta – “Amputechture”
The Rapture – “Pieces Of The People We Love”
Red Hot Chili Peppers – “Stadium Arcadium”
Six Organs Of Admittance – ”Sun Awakens”
The Flaming Lips – “At War With The Mystics”
The Hidden Cameras – “Awoo”
Zero 7 – “The Garden”
Kaizers Orchestra – “Maestro”
--
Årets låt:
Fy satan vad svårt.
--
Årets paprika:
Den gula paprikan.
Den gröna paprikan kan dra. Även i år.
--
Årets kväll:
Ingen afton känns given.
Men segercigarren på Emils balkong efter 1-0 mot Paraguay i den ljumna sommarnatten kändes mer än ypperlig.
--
Årets krönika:
Baserad på årets kväll. Av Emil Dahlin.
--
Årets maträtt:
Felix grekiska fetaostpaj med skivad gul paprika.
Anspråkslöst och i ärlighetens namn ganska osmakligt. Men jävlar vad fort det går.
--
Årets Per Sinding Larsen:
Per Sinding Larsen.
--
Årets mest spännande:
Victors och Dannes I DATE A WOLF-projekt.
Jag dejtar en varg i Sämgårds studio.
--
Årets transportmedel:
Förmodligen liggcykeln.
Men jag har mest åkt buss och tåg.
--
Årets klädesplagg:
Särken.
Alltid särken.
--
Årets bastu:
Det bastades på tok för lite under 2006.
--
Årets antiklimax:
Valvakan.
Vi dränker sorgerna med Jens nittonåriga portvin serverat ur en smutsig kastrull.
--
Årets snus:
Vardag: Ettan.
Fest: Ettan.
--
Årets film:
Jag såg två filmer under 2006.
Båda sög.
--
Årets affärsidé:
Kalsonger på posten.
Bekvämt och spännande.
--
Det var nästan allt tror jag.
Med facit i hand och snusen under läppen tror jag man kan sammanfatta 2006 som ett bra år.
Lagom mycket pompa och ståt. Lagom mycket Per Sinding Larsen.
Tack till alla som gjorde det möjligt.
Dags att blicka framåt.
Som man säger.
/A
